Är vi som ett pokerspel?

En sak som jag har funderat på länge är varför en del personer har svårt att bryta ner deras vägg mot andra? Varför är vissa svårare än andra att komma vid? Är det på bristen av självförtroende? är man rädd? Eller vad beror det på?
 
Det känns som att vissa personer är som ett pokerbord. Varje man har sina kort, man satsar så mycket man vill beroende på vad man själv har i handen. Ingen annan vet vad du har, bara du vet. Sen även hur mycket man ska satsa för att komma nära någon? Ska man köra all in? Ta lite i taget och låta spelet gå några rundor innan man lärt sig de andra motspelarnas pokerface och strategi? Hur dom är som personer? Satsar dom, eller kör som safe? Jag vet inte hur jag ska ta vissa personer. Det känns som att jag alltid satsar all in vid första spelet, men det verkar inte ge resultat... Är det jag som gör fel eller är det mina motståndare som inte riktigt ligger i samma tak som jag ? Har dom mer att förlora än jag? Eller är dom rädda för att vinna? 
 
Jag kanske ska avvakta, stå vid sidan och se ifall någon annan satsar stort innan jag går med i spelet? Ska jag behöva komma i andra hand och ta vad jag tittat och listat ut, är det min strategi som jag inte använt? Eller hur ska man vara? Ska man satsa all in eller ska man avvakta? 
 
Jag tycker att är man med i spelet, ska man satsa. Vem vet? Kanske så plötsligt händer det !